Så som jag ser det

Kust, hav och natur. Därtill lite text som tillsammans med bilden blir intressant och kanske väcker tankar. Kanske överraskar jag någon gång med något annat än naturbilder. Det hoppas jag ni kan stå ut med.

Skön vinterdag i Åkulla bokskogar

Idag blev det några sköna förmiddagstimmar i bokskogen då också solen gjorde sitt bästa för att mildra kylan. Det blev plötsligt för nån dag lite vinter och i Åkulla bokskogar visade termometern på minus sju grader. Tillsammans med följeslagaren Prillan försvann några sköna timmar snabbt. Det gjorde solen också då det senare slog om till riktigt gråväder. Men några bilder medan solen var uppe hann det bli.

En skönhet i bokskogen.



Postat 2016-12-15 16:30 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Färgexplosion i bokskogen

Upptäckte att det är bra längesedan jag bloggade. Och när nu bokskogen är som färgrikast, och kanske också som allra vackrast, tänkte jag att det måste bara visas upp. Jag bestämde mig för ett av mig väl intrampat område, Åkulla bokskogar och närmare bestämt naturreservatet vid fantastiskt natursköna Skärbäck.

Åkulla bokskogar anses vara ett av Sveriges mest värdefulla bokskogsområden. Den biologiska mångfalden är stor och området hyser många rödlistade och hotade växter såsom olika mossor och lavar. För några veckor sedan var jag en vecka i nationalparken Rondane i Norge. Där täcks stora delar av marken ett tjockt, tjockt lager av mossa och lavar. Det är med stor vördnad man trampar omkring i det som tagit många år att skapa. Samma vördnad, och tacksamhet, kan jag känna och uppleva på mina vandringar i bokskogen.

Jag hoppas att ni hänger med på en liten tur i bokskogen nu.

Vägen bortom Skärbäck gård.

Den vackra eken vid Skärbäck gård.

Skärsjön.

Vildsvinen har höstplöjt.

Färgexplositionen.

Skärsjön.

Mångfald.

Bokskogen ned mot Humsjön.

För färgernas skulle.

Bokskogen med barnböcker i förgrunden.



Postat 2016-10-24 18:54 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Ett morgonmöte att minnas länge

En helt fantastisk morgon i skogen. När jag sitter vid dator för att redigera de här bilderna ryser jag fortfarande av välbehag efter mötet med älgfamiljen. Jag störde ju mitt i lunchen häromdagen när älgkon svalkade sig i en liten damm i skogen med kalvarna i strandkanten. Det var mitt på dagen i den värsta hettan när termometern höll sig runt 30-gradersstrecket. Nu är det soluppgång, 17-18 grader och klockan är strax efter fem. Jag är i det skogsområde där jag såg älgarna senast men har ingen större förhoppning att stöta på dom igen. Två rävvalpar busar runt i en glänta en bit bort men försvinner snabbt in i granplanteringen när de får syn på mig. Jag rör mig så försiktigt och tyst jag kan och kommer fram till kanten av en liten åkerlapp i skogen, stor som en fotbollsplan. Opps, på andra sidan, 70-80 meter bort, står en älgko och mumsar frukost. Kan det vara samma ko som häromdagen? Sannolikt. Hon tittar på mig, tar några kliv och är strax försvunnen bakom träden. Jaha, nu då? Plötsligt reser sig yrvaket en kalv ur det halvmeterhöga gräset och undrar sömndrucket vad som pågår. Detsamma gör strax ytterligare en kalv. De undrar förstås vad jag är för en liksom vart mamma tagit vägen. Hon står tryggt bakom träden och strax hörs hon locka på sina små som raskt vänder blickarna, och inte minst öronen, åt hennes håll. Och älgkon har bra pli på sina små som med raska kliv tar sikte på mamma och tryggheten. På en minut, eller två, är detta underbara morgonmöte över.

Kvar står jag med minneskortet fyllt av bilder och en känsla som är svår att beskriva. Men en sak är helt säker, att kliva upp i ottan och ge sig ut i skogen är en lisa för själen långt utöver det vanliga. Tack, tack goaste älgfamiljen för att jag fick vara med om detta. 



Postat 2016-06-04 09:42 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Vår bästa tid är nu, är nu.

Det är nästan overkligt. Våren kom som en blixt och det exploderade i naturen. Nu gäller det att hänga med för underbart är kort. För mig står våren i särklass bland årstiderna, att få vakna till de underbara stroferna från koltrasten som sitter på taknocken och sjunger i ottan är bland det bästa jag vet. Bokskogen är nu som vackrast och det är i sanning en lisa för själen att strosa omkring i Åkulla bokskogar de här dagarna. Vårvärmen har tärt hårt på vitsipporna som i de soligaste lägena är överblommade. I det här inlägget har jag samlat några av mina intryck av våren. Klicka på bilden för större bild och bläddra sedan vidare via den lilla pilen till höger.

Vinbärsfuks.

Vibärsfuks.

Backsippa.

Gulsippa.

Knölsvan.

Sädesärla.



Postat 2016-05-09 08:24 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Här snackar vi livsverk

Påsk- och pingstliljor, mängder av besökare och ett sagolikt vårväder. Besöket i Fagerås i närheten av Gislaved , där Birgit och Arne Andersson planterat narcisser sedan slutet på 1970-talet, är en sevärdhet utöver det vanliga . Nu är kulturmarkerna och slåtterängarna  runt gården en enda står park med lövträd och uppskattningsvis mer en miljon lökar planterade som just nu blommar som bäst. Kan avslöja att våfflorna med grädde och hallonsylt också höll högsta klass.

Hemåt tog vi en liten omväg för att njuta av den vackra naturen och hamnade på en riktigt smal väg omgiven av riktigt gammal och fin ekskog med marken täckt av blommande vitsippor. I sanning en dag att minnas.



Postat 2016-05-05 21:51 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 46 Nästa