Så som jag ser det
Kulturlandskap att glädjas åt
Ekar, gärdesgårdar, kreatur, hästar, blommor, humlor och fjärilar och en hel del fåglar. Bättre än så blir inte morgonen som startar i soluppgången. Jag åker ett par mil till ett favoritställe som har precis allt som skänker mig lycka och nån slags inre ro. När jag slår mig ned i slänten har backsipporna precis vaknat efter en lätt frostnatt. I en dunge en bit bort ses de båda ardennerhästarna som bidrar till att hålla markerna öppna. Det gör kreaturen på andra sidan kullen också. Solen när över trädtopparna och det gäller att passa på att fotograferna med ljuset är som bäst och innan all frosten på backsipporna hunnit smälta. Aprils värmebölja är ljuvlig, både tröja och jacka åker av och till kaffet blir det äggmacka. Jisses, vad gott livet stundtals kan vara. Efter tre timmar är jag nöjd, utan att överdriva så är dagen räddad. Vissa platser längtar man tillbaka till i samma ögonblick man lämnar dem. Det här stycket välvårdade kulturlandskapet hör definitivt till den kategorin.
Lantbrukaren inte att förglömma. Han besitter konsten att vårda landskapet och låtit småskaligheten frodas. Så erhöll han också, mycket, mycket välförtjänt, Hallands Botaniska Förenings Floravårdspris för ett par år sedan.
Allt för nu.
Klicka på bilderna för större storlek.




















Ja, hoppas att den fortsätter att vara det även sedan Henry S lämnar.
Hälsn!
En lisa för själen att strosa runt där.Tack för kommentaren.
Sten
Tack för kommentaren. Hästarna är fina, ska dit igen med fokus enbart på dem. Ja ok då, det kan bli nån backsippebild till...
Tusen tack snälla du.
Tack för den fina kommentaren.