Så som jag ser det

Kust, hav och natur. Därtill lite text som tillsammans med bilden blir intressant och kanske väcker tankar. Kanske överraskar jag någon gång med något annat än naturbilder. Det hoppas jag ni kan stå ut med.

En fototur med förhinder och luftombyte

Mellan lågtrycken utlovades en fin dag på fredagen. Som gjord för en tur i markerna. Men först blev det några turer till Varberg sedan fotokompisen Christer fått punktering på motorvägen men lyckats ta sig till Björkängs vägkrog en halvmil från mitt.

Med lätt förtvivlad röst ringde han vid åtta och berättade vad som inträffat.

Jag kommer, sa jag och plockade snabbt ihop mina grejor. Nu är det ju så att många nya bilar inte har något reservdäck, det hade inte Christers och det har heller inte min. Och vad hjälper det med en kompressor i bagageutrymmet när däcket är söndertrasat?

Nåväl, Ärlebo i Varberg kunde låna ut ett reservhjul på fälg. Så vi körde till stan, hämtade hjulet, tillbaka till Björkäng och bytte, tillbaka till stan och lämnade in bilen. Men så lätt att hitta ett likadant vinterdäck var det ju inte. Men två Michelin i rätt dimension kunde de orda och montera under dagen.

Christer slog till och så kunde vi äntligen ge oss ut på vår planerade fototur. Visserligen några timmar försenade men vaddå?, fint väder och problemet med bilen på väg att lösas även om det skulle kosta en slant.

Vi hade tänkt oss Sumpafallen men förseningen gjorde att vi i stället bestämde oss för Dagsås och markerna vid Gummaråsen som jag så ofta vandrat i.

Det är inte längre samma nöje. I mitt yrke som journalist på Hallands Nyheter har jag skrivit spaltkilometer om etableringen av de fem stora vindkraftverken på Gummaråsen. De må vara så att ingenjörskonsten är beundransvärd, elbehovet gigantiskt och energin de levererar förnyelsebar.

Men priset är högt som jag ser det. Det är ett stort ingrepp i naturen och stanna till och lyssna efter fåglar ter sig tämligen meningslöst numera. Ljudet av vindkraftverken förtar naturupplevelsen och det är bara att hoppas att de som bor i närheten och dagligen hör ljudet vänjer sig.

Naturen i omgivningen är sig lik även om det tillkommit några nya vägar. Det går att leva med att de höga tornen står där men ljudet är ingen rolig historia. Det vilar ett stort ansvar på politikerna när de i framtiden ska besluta om nya etableringar och jag avundas dem inte. Alla vill vi ha energi bara det inte stör mig och mina intressen!

Jag ska försöka vänja mig vid verken och dess oljud för området är naturskönt och lättillgängligt och jag älskar att ströva där med kikare och kamera runt halsen och ryggan full av fika.

Så gjorde också Christer men vi fick slita fick i den djupa snön. Spårstämpalrna vittnade om rikligt med vilt, även färska spår efter vildsvin.

Timmarna i skogen gick fort, fikat i solen gav en liten, liten känsla av att nu är vi på väg mot våren. Och så är det ju.

På seneftermiddagen kunde vi så stanna till vid Ärlebo och Christer kunde hämta sin bil, nu med nya fräscha vinterdäck på bakaxeln och minneskoret fullt av fina bilder från mina hemmamarker.

Christer byter däck

Njuter i snön

Ljudlig kraftkälla

Inlagt 2011-01-08 11:15 | Läst 2721 ggr. | Permalink
Trots allt som hände er verkar det som ni fick en fin och härlig dag. Blev lite nyfiken på Sumpafallen, är det vattenfall och vart ligger det ??
Ha det gött
Helen
Som vanligt ett välskrivet blogginlägg.
Var ju bra att det ordnade sig för Christer - har själv funderat över vad man gör om det som hände Christer händer en själv - då gäller det att ha kompisar som ställer upp.
Håller helt med dig om vindkraftverken generellt, det måste vara en parantes som man inte kan låta bli att fundera över hur den kommer att beskrivas i historieböckerna. Verken på Gummaråsen tycker jag är särskilt illa placerade och förstör naturupplevelsen på många olika sätt. Undrar hur det ser ut om femtio år när dom rostat och troligen slutat fungera. Vem ansvarar för återställningen.
Ha det så gott
//Leif
Läsvärt som vanligt Bengt men jag vill ha natuuuuurbilder, inte göbba och byggnadsbilder, he he. Annorlunda med bildtexten ovan bilden:-) Ha det fint / Claes
Det är underbart med en kompis som ställer upp när försäkringsbolaget If som Saab återförsäkrar i, trots räddningsförsäkring inte erbjuder mycket hjälp. Tio minuters väntan i telefon efter att ha blivit vidarekopplad till ngn bärgare utan att ngn svarar duger inte i min värld. Vid andra försöket får jag bara svaret att jag ska vänta kvar "Det kan ta lång tid"! Däremot en stor eloge till Ärlebo Bil i Varberg.
Jag håller med dej helt och fullt om vindkraftverken. Som gammal tekniker och segelflygare tyckte jag att det mesta ljudet kom från maskinrummet däruppe. Där borde tekniken gå att förbättra. Turbinbladen tycker jag inte gav så mycket ljud från sig.
Tack Bengt för en trevlig dag och all hjälp jag fick med allt strul jag hade på morgonen.
//Christer
En lärdom jag drar efter Christers punka är att jag själv lägger i ett sommardäck på fälg i bagageutrymmet (där finns plats under) och under sommaren har ett vinterdäck liggandes där.
Det finns mycket att säga om den svenska energiförsörjningen. När det gäller verken på Gummaråsen tror jag att det är så, om jag nu minns rätt, att det årligen sätts av en rätt stor summa pengar som en gång ska finansiera återställningen.
Claes; nästa gång blir det naturbilder och bildtexterna placeras där de hör hemma - under bilden.
Helen har fått ett personligt svar med beskrivning av hur hon hittar till Sumpafallen.

Tack för era synpunkter och det vore väl skit om man inte skulle vara bättre än If...
Bengt/BF
Låter ju som att ni haft en fullspäckad dag! Ska komma förbi fotoklubben i morgon om jag kommer hem ifrån Malmö i tid. Hoppas ni har med er bilder att visa :)

Ang. IF så är min erfarenhet att det står för Ingen Försäkring!

//Andreas



(Visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?

XXX